Sektionen ämnar att ytterst kortfattad beskriva de mest grundläggande problem som finns inom metodiken hos många vetenskapliga studier inom området pedofili och sexuella kontakter med barn. Vetenskaplig metodologi är ett mycket omfattande område och vidare studier rekommenderas.

Urvalet bestämmer vilka individer och vilket antal som man vill använda i sin studie. Det finns två olika kategorier som man särskiljer på, dessa är kliniska och icke kliniska urval. Kliniska urval är i regel ifrån fängelser, sjukvård/terapi eller liknande. Dessa urval kan ej anses vara representativa för den vanliga populationen då de i regel är en mer problematisk grupp än normen. Ickekliniska urval består av individer som är tagna från övriga samhället. Här finns bl.a. kategorierna national probability, college samples respektive convinience samples. Probability-urval är tagna för att vara representativa för normalpopulationen, college samples är snarlika men representerar en grupp från universitets studerande, som av vissa anses mer välanpassad, och används ofta på grund av enkel tillgång på medverkande. Convinience samples används för att de finns till hands, ofta i brist på bättre urval. Exempelvis är det svårt att hitta pedofiler som är villiga att ställa upp varför man får ta de som finns till hands, genom till exempel olika pedofila organisationer.

De olika urvalen har alla viktiga egenskaper och problem uppstår oftast när man försöker att generalisera resultaten till grupper som inte stöds av det urval man använt. Att till exempel använda kliniska studier och generalisera resultaten till normalpopulationen är ofta mycket tvivelaktigt.

Det finns många metoder för insamling av data och ett av de vanligaste är självrapportering där personerna i undersökningen själva får uttrycka sin syn på sig själva eller andra företeelser. Det sker ofta genom enkäter eller intervjuer. Metoden är i regel billig och effektiv men det finns svagheter i den då personerna kan minnas fel, förvanska sanningen och bli påverkad av faktorer som har en vinklande effekt. I kontroversiella ämnen är det ofta svårt att få säkra svar med hjälp av självrapportering vilken har lett till att andra metoder har utformats för att komma till rätta med problemet.

En av de säkraste metoderna för att mäta sexuella attraktion är en så kallad penile plethysmograph där man visar bilder ämnade att skapa sexuell upphetsning och sedan mäter blodflödet i penisen, ju större utvidgning som sker desto större attraktion. Metoden har god säkerhet och har tidigare använts för att identifiera homosexuella i Kanada.

Eftersom metoden är omständig och dyr så har en annan metod utvecklats där man mäter reaction time. Metoden går ut på att man låter en person titta på erotiska bilder där personen skall gradera attraktionen hos dem och sedan klicka sig vidare till nästa bild, den verkliga faktorn som man mäter är tidsmängden som personen använder för att se på de olika bilderna. Ju längre tid han använder desto större attraktion beräknas han känna. Metoden har visat sig ha en snarlik säkerhet som en penile plethysmograph, och verkar således lovande. Metoden kan dock vara sårbar för fusk vilken är en av de faktorer som man försöker utvärdera.

En annan metodkategori är experiment där man i kontrollerade miljöer kan studera den eftertraktade variabeln. Det största problemet med experiment är de etiska svårigheter som ofta existerar, det går till expempel inte att ha sex med barn och mäta effekterna av det då studierna aldrig skulle tillåtas att genomföras.

Det är viktigt att särskilja på korrelation och kausalitet. Korrelation handlar om samband mellan variabler, dessa säger dock ingenting om vad orsaken är. Exempelvis har studier funnit en korrelation mellan sexuella övergrepp i barndomen och psykologiska problem i vuxenlivet, men detta innebär inte automatiskt att det är de sexuella övergreppen är orsaken utan det kan finnas andra faktorer som samverkar eller till och med står helt för orsaken till problemen. Genom att ta andra variabler i beaktning, så som uppväxtmiljö och arvsanlag så kan man få en mer precis bild av vad som kan vara den verkliga orsaken.

Vilka definitioner som används kan få stor betydelse för vilka resultat en studie får. En studie som definierar barn som personer under 18 år, kommer att få skilda resultat från en som definierar barn som personer under tolv år. En studie som definierar sexuella övergrepp väldigt brett kommer att få skilda resultat från en som definierar det som våldtäkter inom far/dotter-incest. Det råder ofta stor oenighet kring vilka definitioner som skall användas och få standardiserade definitioner finns i dagsläget.

Den psykologiska vetenskapen är inte perfekt vilket gör att nästan alla studier på området har olika svagheter, det är därför viktigt att alltid ta hänsyn till dessa i de slutsatser man drar utifrån studierna och det visar även vikten av att vara införstådd i den problematik som finns.